Från transportstrecka till folkfest!

Dagens etapp var tänkt som den kortaste under hela resan, men den blev längre och jobbigare än beräknat då vi inte riktigt var helt på det klara med var Rågårdsvik låg!

Vi började dagen med en backe som tog oss 15 min att bestiga, för att sedan få njuta av kanske en av resans längsta och skönaste backar.

Efter skramel och lunch inne i lysekil där för övrigt idag "Women's Match racing" startade och därmed innebar en ganska stor mängd folk i rörelse på bryggan, Good for us!! begav vi oss över till fiskebäckskil med färjan för att sedan beta av ytterligare 5km innan vi kom fram till denna mysiga lilla fiskeby med namnet Rågårdsvik där vi skulle spendera natten!

Final destination!

Bra roddat Petter Hagman och kiosk-Astrid!

Innan vi kom hade det utlovats en longboarduppvisning i form av afficher (se bilden ovan) vilket hade fångat större delen av bybornas intresse!

Uppvisningsbacken

Nu var det All-in och upp till bevis!



Det ska börjas i tid




Tjorre-Astrid

En mycket glad och uppspelt Alexandra med crew som just blivit ägare av Henriks nyligen knäckta bräda ( självklart signerad )

Åter igen stort tack till våra sponsorer!!

Resans 5:e och hittills våldsammaste vurpa stod Daniel för!

Nakna i backe!

Nakenchock i Rågårdsvik

Med slutdestionation Havet!

Höpp!

Fabriksfel!

Dagens värd!

Väl möt vid målgången i smögen imorgon runt 15:00!

Upp, ner och upp igen i stekande hetta!

Idag åkte vi den kortaste sträckan hittills på bara tre mil men den var ändå en av de mest krävande. Dagen började med en 1207 meter lång promenad på en grusväg för att ta oss ut på asfalt. Efter bara två kilometer var det dags att vila på båten över Svanesund. Väl på Orust blev backarna bara brantare och längre men nerförsbackarna desto skönare! Efter Orust kom vi över till den lilla ön, Vindön som bjöd på resans kanske skönaste backe. 1,5 kilometers njutning. Därefter var det inte långt kvar till Heders stuga i Sundsandvik där det bjöds på svalkande bad och spagetti och köttfärssås. MUMS!

Första uppförsbacken på Orust och fler skulle det bli..

Nerförsbackarna är väldigt uppskattade efter långa stigningar



Johan gillade inte det kuperade Orust och här ses han på en av många stretchpauser

Det här vår vardag!

Close up downhill

Tungan rätt i mun

Stairway to heaven

(Ni som känner igen platsen vet vad som väntar oss)

Mannen som alla vill ha!

Al-Bin Laden

När kommer BBC?

En av sju rullande reklampelare

Och nu över till vädret..

Lilleskutt

Äntligen framme, havet nästa..

Sagt och gjort tänkte Mattias..

Efter kom Johan som fastnade i vinkelvolten..

The whole crew..

Vi kan konstsim också!

Från Hat Till (Tjär)lek

När vi igår kom fram till Göteborg hade vi färdats halvvägs och många tog nog ut segern i förskott... Men ack så jobbigt vi skulle få det!

Dagen efter en 5-plus konsert signerat Iron Maiden startade vi en 5,6 mils etapp mot Stenungsund som skulle visa sig bli resans varmaste dag... De flesta av er tänker nog: Vad jobbigt att åka 5 mil i stekande sol, och ja det är det! MEN! Den gassande solen bidrar till att tjäran i asfalten blir en enda stor trögflytande sörja som gör allt för att bromsa upp våra brädor....

Med detta hat till tjäran såg det ganska mörkt ut för oss idag och det blev också en ganska tuff psykisk prövning tills vi kom fram till Statoil i Kode, ca 2 mil från Stenungsund.
När vi satt där och drack vatten blev vi kallade hjältar för vår insatts till världens barn... Ganska snart efter att vi hade börjat rulla igen fick vi stora applåder av ett dussin cyklister som vi mötte på vägen. Bara någon kilometer från vår slutdestination blev vi stannade av en bilist vars son ville få dessa hjältars autografer och ta en bild, vilket vi självklart ställde upp på! Mitt i denna uppståndelse stannade ytterligare en av dessa kära cyklister som även han ville ta ett kort och skänka en slant till alla de barn som vi försöker hjälpa.

Nu har vi kommit fram till Ekbäcks lumparpolare Joel där vi nu väntar på grillad kyckling och färskpotatis efter att hunnit med ett dopp i plurret.

Det var vi och ca 56 100 andra som tänkte avsluta gårdagskvällen med Iron Maiden på Ullevi

Redan på Göta älvsbron insåg vi vilken varm dag det skulle bli

Inte ett moln...

Så långt ögat kan nå

(För att citera sveriges sämsta artist)

Tänk om man ändå kunde flyga fram...

-Här e det!

-De e ingen höjd här!

Stenhårda grabbar vid Stenungsundsbron

Peter von Linné Fredriksson

Autografsignering

Vår älskade autografjägare

Ännu en stad, ännu en skylt, ännu en pose....

Idyll vid hamnen

Alla älskar glass, även käre herr Ekbäck

46 mil börjar sätta sina spår

Som sagt så hade vi det kämpigt på vägen idag och även tjäran satte sina spår

Äntligen framme hos Joel i Stenungsund!

Vi har det bra, vi här bak i bilen...

På väg till havet för ett välförtjänt dopp

Nej, det gick inte som han hade tänkt sig!

Laganda!